✕ Stäng

Kognitiv beteendeterapi, KBT

Kognitiv beteendeterapi är en form av terapi som bygger på att beteenden och reaktioner vid till exempel ångest är inlärda och därmed går att lära om. En utveckling av KBT är DBT som används för personer med självskadebeteende.

Redaktionen
Senast uppdaterad 1 mars 2018

Kognitiv beteendeterapi, KBT

KBT är lite av ett paraplybegrepp för terapi som kombinerar kognitiv psykoterapi (hur vi tänker och tolkar information) och beteendeterapi (hur beteende är byggt på inlärning). Idag har många KBT-behandlingar även inslag av till exempel mindfulness som är en form av meditationsterapi. KBT kan tillämpas vid till exempel depression, ångest och fobier.

Inom KBT arbetar man med att alla beteenden någon gång lärts in och därmed också går att lära om. Man försöker ta reda på vilka tankemönster och tankar som får patienten att må dåligt. Under KBT får patienten till exempel lära sig om beteendeteori men även använda tekniker som exponering (för något som ger ångest eller rädsla), rollspel och avslappningsövningar.

Vid KBT har behandlaren en aktiv roll och träffas normalt en gång i veckan, under en kortare period. Patienten får ofta många övningar att arbeta med själv mellan sessioner.

KBT på nätet

Idag finns KBT tillgängligt även via internet. Det är lämpligt för personer som inte vill träffa behandlaren personligen. Det är också till stor hjälp för personer som inte har nära till en behandlare eller inte har möjlighet att ta sig till en behandlare.

Dialektisk beteendeterapi, DBT

DBT är baserat på KBT men vidareutvecklat för personer med självskadebeteende. Till en början var DBT utformat för destruktiva personer med borderline som har tendens till självmordstankar men har även anpassats för personer med PTSD, depression med suicidala inslag, ätstörningar eller aggressionsproblem.

Inom DBT går patienten igenom flera faser och komponenter som färdighetsträning, individuell terapi samt gruppterapi, tillgång till krishjälp på telefon. Allt för att hjälpa patienter i kaos och desperation att komma ur destruktivt beteende, förkorta vårdtider, förhindra slutenvård och förebygga kronisk sjukdom.

Redaktionen
Publicerad 1 mars 2017, senast uppdaterad 1 mars 2018

Senaste Nytt